“Tärna folkhögskolas verksamhetsidé är att vara en utbildnings- och konferensresurs genom att erbjuda länets invånare, andra läns invånare, regionanställda, föreningar och organisationer ett varierat utbud av kurser, uppdragsutbildningar och konferenser.”

“Tärna folkhögskola skall ge deltagarna en möjlighet till ny kunskap och nya erfarenheter för att de ska kunna styra sina liv mot självvalda mål. Detta gör vi genom folkbildningens pedagogiska synsätt som präglas av mötet, dialogen, ifrågasättandet, reflektionen, det aktiva deltagandet och jämlikheten inom gruppen.”

Tärnas samtliga kurser innefattar gemensam friskvård. En gång i veckan deltar i stort sett samtliga kursdeltagare i denna omtyckta och populära aktivitet, där utbudet innehåller allt från boxning, vattengymnastik eller gym till promenader och yoga. Eller något inom estetik så som textil, keramik, foto och bild.

2020-03-30
Årets Tärnadag den 9:e maj ställs in. Detta p g a Coronavirusets påverkan i samhället. Det är mycket olämpligt att genomföra den då det innebär att mycket folk från hela landet samlas. Dessutom är många av besökarna i riskgruppen.

Öppet hus som också skulle ske denna dag , 9:e maj, ställs också in av samma anledning.

Skolledningen

Maten är en viktig del av livet på Tärna. Vår kökspersonal erbjuder varje dag en varierad och välsmakande mat. Det bakas dessutom hembakat bröd och till lunch och middag serveras ett stort salladsbord. Det finns även alltid ett vegetariskt alternativ att tillgå. För våra inackorderade deltagare ingår varje vardag frukost, lunch och middag.

Har du frågor om maten? Kontakta husmor Christine Ogemar, 073-096 33 88

På Tärna folkhögskola består ledningsteamet av rektor Margareta Wistrand och servicechef/biträdande rektor Tommie Karlsson. Utöver dessa har vi x fantastiskt duktiga, engagerade och kloka lärare, lokalvårdare, vaktmästare, assistenter, tekniker, kökspersonal, husmor, kursansvariga och kurator.

Kultur- och folkbildningsnämnden leder Region Västmanlands verksamhet inom kulturområdet och är ansvarig styrelse för Tärna folkhögskola. Förste vice ordförande är Lena Johansson, 021-17 46 42, lena.x.johansson@regionvastmanland.se.

Landstinget Västmanland sammanträdde som det första av alla landsting måndagen den 14 september 1863, en vecka före de övriga landstingen i Sverige. Det berodde på att ordinarie sammanträde krockade med Västerås marknad som sedan mycket länge hade ägt rum den tänkta samanträdesdagen, den tredje måndagen i september. Landstinget Västmanland är därmed landets äldsta landsting men kallas numer Region Västmanland. Med Region Västmanland som huvudman är Tärna folkhögskola en av de äldsta folkhögskolorna vi har här i landet.

Här kan du läsa mer om vårt aktiva och kloka elevförbund.

Det är inte tillåtet att konsumera alkohol eller droger på skolan, vilken även innefattar vårt internat. Du ska ha varit drog- och alkoholfri i minst 2 år för att få ansöka till våra kurser.

Cookies

Den här webbplatsen använder cookies enbart för att räkna antalet besökare med hjälp av Google Analytics. Ingen personlig spårningsdata sparas av oss.
Personuppgifter

Om du väljer att anmäla dig till en kortkurs kommer vi att under en tid spara dina uppgifter på webbplatsen. Detta görs för att kunna hantera bokningar av rum och eventuella återbud. All vidare hantering av kursansökan sker ej via webbplatsen.

Om du väljer att anmäla dig till en lång kurs sparas inga uppgifter på webbplatsen. All vidare hantering av kursansökan sker via Schoolsoft.

Hantering av personuppgifter

Den behandling av personuppgifter som är nödvändig i folkhögskolornas statsbidragsberättigade folkbildningsverksamhet kan ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse. Uppgifterna av allmänt intresse är fastställda i nationell rätt genom bl.a. förordningen (2015:21§8) om statsbidrag till folkbildningen. En folkhögskola som anordnar motsvarande utbildning till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare utför en uppgift av allmänt intresse som är fastställd i skollagen.

Folkhögskolor kan inte stödja sin personuppgiftsbehandling på samtycke annat än i speciella situationer, t.ex. vid fotografering som ligger utanför kärnverksamheten. Skälet till det är att ett samtycke inte bör betraktas som frivilligt om den registrerade inte har någon genuin eller fri valmöjlighet eller inte utan problem kan vägra eller ta tillbaka sitt samtycke. Om en person inte skulle ge sitt samtycke till att folkhögskolan behandlar hens personuppgifter så skulle det förmodligen innebära att personen inte skulle kunna gå utbildningen, eftersom den enskilde deltagaren måste bli registrerad för att verksamheten ska kunna få statsbidrag. Folkhögskolan har en uppgiftsskyldighet. Som framgår ovan kan den behandling av personuppgifter som är nödvändig hos folkhögskolorna ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse.

Ange syfte och ändamål för all registrering. Informera de studerande vid ansökan, antagning och avslag vad som kommer att registreras, vad det kommer att användas till och hur länge det kommer att sparas. Ange också detta tillsammans med de uppgifter som finns registrerade. Skapa system för registrering, arkivering och gallring och ange vilka som har tillgång till respektive register.
Arkivering av intyg i pappersformat

Behörighetsintygandet och arkiverandet av intyg är myndighetsutövning och ett statsbidragsvillkor med ett tydligt ändamål enligt regeln om allmänt intresse och därmed en rättslig förpliktelse.

Spara intyg i minst 50 år. Skapa ett register med info om vilka intyg ni sparar och varför (enligt arkivlag 1990:782 och enligt Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor), hur länge de sparas, hur de gallras och vem som har tillgång till dem. Spara också protokollet från omdömessättningen då det kan innehålla studieomdöme även för dem som väljer att inte få det utfärdat. Protokollet kan också innehålla information om varför ett studieomdöme inte satts, vilket är bra information att kunna återkomma till.

Alla intyg från allmän kurs, särskild kurs, kort kurs, arbetsmarknadsuppdrag samt svenska från dag ett ska sparas.

Spara personuppgifter på kursdeltagare för att kunna redovisa hur statsbidrag använts

Personuppgifter har folkhögskolorna som underlag för att få statsbidrag, och därmed utgör personuppgifterna bokföringsmaterial precis som kvitton, utbetalningar mm. Det är tillåtet att behandla personuppgifter för bokföring eftersom bokföringsskyldigheten som anges i bokföringslagen (1999:1078) är ett exempel på den rättsliga grunden rättslig förpliktelse. Personuppgifter får inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Det är reglerat i lag att det är sju år som gäller. I 7 kap. 2 § bokföringslagen anges: ”Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.” Vid en eventuell kontroll av en folkhögskola ska bokföringsmaterialet finnas till hands.

Rapportering till kommunernas aktivitetsansvar när studerande under
20 år antas till eller avbryter folkhögskolestudier

Kommunernas aktivitetsansvar, KAA, innebär bl.a. att hemkommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller motsvarande utbildning (29 kap. 9 § skollagen). I förarbetsuttalanden konstateras att ”motsvarande utbildning” kan vara folkhögskolestudier eftersom ungdomar kan fullfölja grundskole- eller gymnasieutbildning inom ramen för folkhögskolans allmänna kurser. Vidare anges att en uppföljning från Skolverket visat att just studier på folkhögskola hade varit en av de vanligaste insatserna som kommunerna erbjöd dessa ungdomar. (Prop. 2013/14:191 s. 136).

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som de har aktivitetsansvar för. Hur kommunerna ska behandla personuppgifter i samband med det registret regleras i förordningen (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.

En kommun ska lämna sådana uppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning och utvärdering (26 kap. 25 § skollagen). Vilka uppgifter som en kommun ska lämna till Skolverket finns i föreskrifter (SKOLFS 2015:28). Där anges bl.a. att kommunen ska lämna uppgift till Skolverket om individens sysselsättning vid kontakten var att studera på folkhögskola. Vidare ska kommunen ange om åtgärdens innehåll är att ndividen studerar på folkhögskola samt om individens sysselsättning efter åtgärden är att individen studerar på folkhögskola.
Kommunerna har, som framgår ovan, en rättslig förpliktelse enligt skollagen att lämna dessa uppgifter för den nationella uppföljningen och utvärderingen av aktivitetsansvaret och folkhögskolorna kan och bör därmed lämna dessa uppgifter till deltagarnas hemkommuner.

Skicka uppgifter från folkhögskolan till en nationell betygsdatabas

Den behandling av personuppgifter som är nödvändig i folkhögskolornas statsbidragsberättigade verksamhet kan ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse. Folkhögskolorna bör därmed kunna använda den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse för att ta emot och skicka uppgifter (behörighetsintyg och SeQF) till den nationella betygsdatabasen, BEDA, om och när detta blir aktuellt.